Nu är jag i form igen. Så bra form man kan vara i med den kroppsform jag har, tror jag. Förkylningen har gett sig av och jag kan andas igen. Pollen har anlänt, fast det verkar inte ta så farligt på mig i år.
Tre fina människor.
Efter tre veckors enveten förkylning, mest lokaliserad i näsan, känner jag mig ganska slut. Krämporna kan radas upp såhär: tät näsa, tidvis värkande bihålor, ont i bakre bäckenfogarna, smärtor i bröstkorgen vid plötsliga rörelser (t.ex. nysningar, hosta, böja mig för att plocka upp något), vatten i benen (har dock stödstrumpor som hjälper), trötthet, huvudvärk. Men allt är ändå småkrämpor. Och förkylningen tycks vara påväg bort. Jag har lyckats dra ned på nässprayandet och vaknar inte och hostar på nätterna sedan en vecka tillbaks.
Liten i magen verkar inte ha några krämpor. Fullt ös som vanligt. Armar och ben överallt. Det är bra.
Det har inte fotograferats mycket här. Och särskilt lite har magen fotograferats. Å andra sidan har vi gjort mycket annat roligt istället. Men här kommer magen (vecka 27), med värme från brasan:
Inte så stor och tung, men lite ont i fogarna på eftermiddag och kväll. Och så har bebisfötterna hittat mina revben.
Min far skulle boka en resa till Gotland i augusti. Man var tvungen att ange födelsedatum, kön och namn på alla medföljande. Så nu har vi en gissning om att det blir en flicka den 25 maj. Men namnet ville han inte lägga sig i, så hon heter tills vidare Ofödd Oskarson.
Ni vet kanske inte om det än. Här kommer en sammanfattning:
Det var snabbversionen.